Sov gott efter Tyskarnas prat. Vaknade vanligt vid 06.30 och var parat vid 8.15. Herr Tysk var utanför sitt tält och gjorde kaffe. Han erbjöd och jag tackade artigt ja. Fick kaffet i min gamla muggg jag givit gåva till schweizaren som hen tydligen var igår. Hennes var sönder och ku gott lige min.
Vi talade länge om saker och ting. Schweiz kom och gjorde oss sällskap vid uppvaknande. Trevlig morgon med mycket snack om allehanda icke komplicerade ting såsom cykling och livets tid då en inte cyklar. Den där olyckliga tiden då en bara önskar cykling. Avundsjuk på deras långa resa som är oviss om den skall sluta.
Det blir ju ett väldigt speciellt samtal när alla ligger så nära varandra i alla åsikter och den renaste kärleken till cykling. Det var tråkigt att lämna dem. Flo(?) och Sonja med sina rohlhoff-cyklar som heter Siggy och Sarah. Dock var de mäkta avundsjuka på mitt björnmöte. För såklart skröt jag högaktligen om det.
Lämnade Tyskland och Schweiz klockan 10.30. Visste redan när vi började snacka om morgonen att det skulle bli en kort dag. 90 minuter sen men så väl värt det. Som alltid cyklister emellan sägs inte adiö utan att vi ses på vägarna. Riktigt tramsigt men lika gos varje gång.
Siktet var mot Töreboda för att proviantera på Ica. Började på väg 26. Givetvis missade jag avfarten mot Töreboda för jag skulle kika på en jävla kyrka på vägen ett stycke fram. Givetvis borde jag ha åkt tillbaka till avfarten mot Töreboda. Givetvis tyckte jag att det inte gjorde något om jag fortsatte rakt fram mot annanstans än Töreboda. Givetvis hade jag så fel en kan ha om att skippa Töreboda. Istället för att mysa lite gosig väg mot ett fint Ica så fick vi släpa oss fram mot Mariestad i god motvind. Jag borde valt Töreboda.
Fan vilken tid det tog. Massa småvägar och skit iom att 26:an blev mitträcke. Fan! Sen i Mariestad drygade vi runt och hade oss. Hittade ett McDonalds och det bestämdes att det skulle utspisa. Vilken otrolig tid det tog. Och så mycket folk. Vad jag inte vill vara bland folk! Varken in eller ut visste vi. Men det löste sig. Jag googlade lite vart jag ville och vi bestämde oss för att återigen besöka Varnhem och spana in kyrkan. Det var mer än tio år sedan jag var där med en annan cykel. Vägen gick genom Skövde.
Fan Ta Sveriges Alla Små BONDEVÄGAR. Usch vilken dag. Eller ja när vi väl varpå de små vägarna som gick öst-norr-syd-väst allt på samma gång och i flera km så var det inte så kul. Men nu såhär i tältet så kanske det var rätt mysiga vägar ändå. Dock var det konstant motvind in till Skövde. Jag visste jag var på rätt väg när jag blev omkörd av först en cyklist och sedan en annan. Dock fick jag tag i henne och sporde hvis vejen verkligen gick till Skövde. jo sades det, men först en jävla backe enligt henne. Hon stack iväg och sedan kom en jävla jobbig backe.
I Skövde var det en baggis att ta sig ut mot Varnhem. Fick följa lite skyltar och lite google och kom ut på västgötaleden som den kallas. Den började bra som trollsk lite asfalterad stig och övergick efter mången km till gosig grusväg. Nog 13 km lång. Väldigt fin väg. Vet inte dess totala sträckning men den var fin i alla fall.
Vi kom till Varnhem och skulle kika kirken. Ställde Astrid fint mot muren för fotografiestund. Tog första bilden och skulle justera vinklar och annat men då jäklar började torden lyna. Vi tittade båda upp och sade att lynen var två timmar tidig. Enligt prognos skulle den komma 20.00 och inte 18.00. Hur som så avslutade vi idé om perfekt kyrkbild och satte hurtig kurs mot Axvalla camping.
Tält sattes innan regn och dusch anbefalldes. Vid återkomst till tält hade det regnat tio droppar. Himmelen var ljus i moln och allt var frid. Vi började laga mat, vi åt mat och började sedan skriva lite på dagens inlägg.
Två muller kom. En minut senare började de första dropparna. Allt fick packas ned i hast och jag flyttade tältet tio meter bort för att två bilburna småpojkar valde att sätta sitt tält fyra meter från vårat tält. Vem gör så?! De hade en yta på kanske 100×50 meter men de sätter sitt tält fyra meter från mitt.
Aja, tältet är flyttat och jag ligger i det och det regnar fullt och komplett utanför. Torden och lyn har kommit och gått och nu väntar jag ut regnet. Ingen aning om morgondagens slut. Dock kan jag ju bara tänka mig att det blir gamla hjulspår och Gudhem liksom för tio år sedan.
Dagens drick: 2.25 liter vatten. 1 liter läsk.
Dagens kiss: extremt framkallad ca 16.00 pga var tvungen att se min allmänstatus. Min allmänstaus var dålig. Kraftfullt färgad, gulaktig. Kraftig doft av korn. Mycket illa.
Dagens djur: ingen vilddjur. Dock har hästarna gjort sitt återtåg. Kul att få se dem igen. Det var någon vecka sedan.
Distans: 94.46 km
Totalt Rullat: 2000.9 km
Maxfart 38.5 km/h
Tid på rull: 5 timmar 14 minuter 48 sekunder
Medelfart: 18 km/h
Såg denna artikel idag på aftonbladet:
”Drygt 500 björnar får skjutas i höst
Totalt 501 björnar får skjutas under årets licensjakt, vilket är en kraftig ökning jämfört med fjolåret. Flest djur ska fällas i Jämtland.
Antalet björnar i landet har legat kring 3 000 det senaste decenniet. Men sett i ett lite längre perspektiv, från millennieskiftet och framåt, har stammen ökat – antalet djur år 2000 var 2 200.
Den miniminivå som satts, för att stammen ska ha en så kallad gynnsam bevarandestatus, motsvarar 1 400 björnar i landet – 900 i de fyra nordligaste länen och 500 i resterande län”
Nu är artikeln slut och jag skriver igen. Vi kan ju gott konstatera att min björn är dödsdömd. Sorgligt.